Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Partnerskapets pĂ„verkan ? Vilken pĂ„verkan har revisionsbolagens Ă€garstruktur pĂ„ revisionens kvalitet?Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall Ă€gas av kvalificerade revisorer. Lagen innebĂ€r konkret att revisionsbolagen Ă€gs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benĂ€mns populĂ€rt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sĂ€llan revisionsbolagens Ă€gande, vilket medfört att det finns en begrĂ€nsad kunskap om hur revisionsarbetet pĂ„verkas av partnerskapet.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att förstĂ„ och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap pĂ„verkar revisionens kvalitet, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har pĂ„ denna variabel. Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur pĂ„verkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkĂ€tundersökning. Datan som samlas in Ă€r bĂ„de kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har bĂ„de ett deduktivt och ett induktivt angreppssĂ€tt. Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet pĂ„verkar revisionskvaliteten positivt, dĂ€r en större andel partners av totalt antal anstĂ€llda leder till en högre revisionskvalitet.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

Risk-free profit sounds appealing. The opportunity to arbitrage exists. Investments in underpriced IPO:s can generate profit, but for whom?Previous studies have shown that underpricing is a common phenomenon. This study intends to investigate whether underpricing and the arbitrage opportunity exists on Aktietorget which is a smaller venue.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte lÀngre var tvingade till revision. Detta pÄverkade revisionsbolagens förutsÀttningar och vi frÄgar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden dÀr en stor del av deras kundstock inte lÀngre Àr tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frÄgestÀllningar: Hur har slopandet av revisionsplikten pÄverkat och förÀndrat de smÄ revisionsbolagens arbetssÀtt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förÀndrat grÀnsvÀrde? Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att utifrÄn revisorns perspektiv belysa vilka förÀndringar den avskaffade revisionsplikten för smÄ aktiebolag har medfört för de smÄ revisionsbyrÄerna. Vi vill ocksÄ belysa hur revisorns roll kan komma att förÀndras i framtiden om Sverige vÀljer EU:s maximal tröskelvÀrde för att slippa revisionsplikt eller att grÀnsvÀrdet förÀndras pÄ annat sÀtt.

Inom kunskapsbaserade yrken Ă€r det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjĂ€lp av employer branding ökar möjligheten för företag att stĂ€rka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka samt att jĂ€mföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger pĂ„ hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, pĂ„verkar företagens attraktionskraft. UtifrĂ„n employer branding-teorier och med hjĂ€lp av intervjuer med studentkoordinatorerna pĂ„ de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer pĂ„verkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, Ă€r hos ekonomistudenter pĂ„ Uppsala universitet.

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsÄtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar Àr skadestÄndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestÄnd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet revisionsverksamhet mÄste revisorn teckna en ansvarsförsÀkring. Utbudet pÄ den obligatoriska ansvarsförsÀkringen Àr begrÀnsat. Utöver ansvarsförsÀkringen kan en tillÀggsförsÀkring tecknas för det som faller utanför revisionsverksamheten.

A1204De senaste Ärens redovisningsskandaler som intrÀffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att ÄterstÀlla investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gÀller för alla bolag noterade pÄ amerikansk börs och pÄverkar dÀrmed svenska revisionsbolag som reviderar nÄgot av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjÀnster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen faststÀller inte ett sÄdant direkt förbud. DÀrigenom skapas intressanta frÄgestÀllningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter pÄ den ekonomiska vÀlfÀrden runt om i vÀrlden. Den har dock Àven bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. NÀr vinsterna frÄn den brottsliga verksamheten blir stora Àr det nödvÀndigt att fÄ in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som dÄ anvÀnds Àr penningtvÀtt. För att motverka penningtvÀtt har flera direktiv tillkommit.

Revisorns arbetsuppgifter Àr i samhÀllet föremÄl för missuppfattningar. Intressenter har, som denna uppsats skall visa, under mÄnga Är haft för högt stÀllda förvÀntningar pÄ revisionen.Denna kravfullhet borde Àven yttra sig i höga förvÀntningar vad gÀller revisionens omfattning. DÄ mÄnga intressenter tycks ha uppfattningen att revisionen mer eller mindre innebÀr en totalgranskning, Àr det dÀrför ett skÀligt antagande att dessa vad gÀller revisorns vÀsentlighetsbedömning, kommer krÀva en bredare granskning.Denna studie skall klarlÀgga om och hur revisorernas uppfattning av vÀsentlighet skiljer sig frÄn en av de allra viktigaste intressenternas, nÀmligen kreditgivarna. SÄledes skall bÄde kreditgivarnas perspektiv, och vad som kan tÀnkas vara anledningen till dessas ansprÄksfullhet, liksom revisorernas och de faktorer som pÄverkar dessas vÀsentlighetsbedömning, innefattas i vÄr redogörelse.BÄde revisorer och kreditgivares vÀsentlighetsuppfattning har i uppsatsen genom en webenkÀt studerats. Det empiriska materialets giltighet analyserades med hjÀlp av ett statistikprogram.EnkÀten och testen kunde inte urskilja nÄgot förvÀntningsgap mellan revisorer och kreditgivare.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Den tilltagande misstron gentemot redovisningen och revisionen som följt i företagsskandalernas spÄr, tillsammans med dagens Àgarstruktur samt det faktum att revisionsbolagen blivit allt mer beroende av diverse konsultationstjÀnster ger upphov till en situation som utan handling kommer att bli brÀcklig för det ekonomiska systemet i stort. Den nya revisorslagen (2001:883) som introducerades den första januari Är 2002 kom i överensstÀmmelse med den Europeiska kommissionens utredning att innehÄlla en ny syn pÄ revisorns oberoende. Borta var de tidigare förekommande förbudslistorna som nu hade ersatts av en analysmodell för logisk utvÀrdering av eventuella hot mot objektiviteten. Modellens implementerande i den svenska lagstiftningen har ifrÄgasatts och tvivel har framförts betrÀffande dess förmÄga att komma till rÀtta med den allmÀnna opinionens sviktande förtroende för revisionsbranschen. UtifrÄn den koncisa problemdiskussionen fastlades tre för studien intressanta problemformuleringar; Har införandet av analysmodellen underlÀttat faststÀllandet av revisorns oberoende gentemot de tidigare förekommande förbudslistorna i lagen (1995:528) om revisorer.